måndag, februari 25

Kalmera

Det gäller att hålla sig lugn, men det är inte alltid så lätt. Ordet kalmera, som betyder just "lugna" eller "göra lugn", har nu lämnat SAOL (till förmån för ord som "keff" och "dissa"). Man kan ju bli upprörd för mindre. Kalmera kommer från franskan och dyker följdriktigt upp i svenskan under 1700-talet.

En sökning på Google visar dock att förfallet är allmänt. Ordet dyker visserligen upp i flera träffar, men huvuddelen verkar vara alfapet-inspirerade sidor eller tidningar som rapporterar just det faktum att kalmera tagits bort ut SAOL. Det verkar bara vara Björn Hellberg som använt det offentligt de sista åren - när han spelade Sherlock Holmes i På spåret för några år sedan.

Det är du och jag Björn.

fredag, februari 22

Malör

Dagens ord är malör, som betecknar en "förarglig händelse" och därmed är en synonym till "missöde". Ordet kommer givetvis av franskan och uppträder i svenskan från mitten av 1700-talet. Ordet kan emellertid också beteckna rund sten, vilket antas vara anledningen till namnet på en ö (Malören) utanför Kalix (vi får alltså förutsätta att den inte uppkom på grund av ett missöde). Att hitta fraser med ordet är inte så enkelt (vilket motiverar att jag här tar upp det), men förutom nedanstående exempel kan ju nämnas att LRF (dvs. för stabor: lantbrukarnas riksförening) har en olycksförsäkring för småhusarbete som heter just Malör.

när det hänt en malör i tvättstugan - reklam för vattenpump.

Istället för att leta lik i garderoben hos nya ministrar kanske man kunde se om de hade några malörer istället? "Statsrådet har en betalningsmalör avseende tv-avgiften".

torsdag, februari 21

Fäfot

Att något ligger för fäfot innebär att det är obrukat eller oanvänt. Uttrycket syftar främst på obrukad jord. Fä är en benämning för husdjur, snarast i betydelsen kreatur. Ursprungligen lär uttrycket ha åsyftat oinhägnad jord som användes till betesmark. Fram till ca 1800-talet var det vanliga i Sverige att det var åkern som hägnades in, medan djuren betade fritt. I samband med den s.k. agrara revolutionen ändrades detta förhållande, och idag är det istället djuren vi hägnar in. Att uttrycket för fäfot idag även används i överförd bemärkelse visas inte minst av nedanstående formuleringar:

Svenskspråkiga Wikipedia skapades den 3 maj 2001 men låg sedan länge för fäfot.
- historik på Wikipedia.
Frågan om utsläppen i Kina och Indien kan inte ligga för fäfot tills USA efter Bush eventuellt åter ställer upp i klimatarbetet - DN debatt 2007-03-06
Åkersborna tryckte på i insändare och artiklar att det fanns lokaler som stod för fäfot - Eskilstunakuriren 1999-11-04

onsdag, februari 20

Helgd

Dagens ord är helgd. Ordet kan användas i två betydelse - dels såsom "helighet" dels, vilket är vanligare, som "okränkbarhet". Ordet är fornsvenskt.

Jag anser att reglerna för "privatlivets helgd" skall förtydligas i lagen - Lars Elinderson (m) i Expressen 2007-05-03
Konungens majestät skall hållas i helgd och vördnad; hans gerningar vare emot allt åtal fredade - paragraf 3 i 1809 års regeringsform (statschefen kan enligt ännu gällande regeringsform inte åtalas för sina gärningar)

Elindersons uttalande hänvisar f.ö. till en av grundlagarna, yttrandefrihetsförordningen, där det stadgas att yttrandefriheten "får begränsas med hänsyn till [...] privatlivets helgd...".

tisdag, februari 19

Hämsko

Alldeles för länge sedan jag lovade använda bloggen på nytt sätt, men nu sätter jag igång. Ord värda att bevaras var det.

Hämsko är belagt sedan mitten av 1800-talet. Betydelsen är "hindrande omständighet", "faktor som hejdar viss utveckling" eller generellt "hämmande". Exempel på användning:

"Hög koldioxidskatt hämsko på industrin" - Svenskt Näringsliv 2007-07-09
"Svenskhet diskuterades som både konkurrensfördel och hämsko." - ur rapport från Globaliseringsrådet 2007-05-09

onsdag, augusti 29

blogg med syfte

nu har jag kommit på vad jag ska ha bloggen till. en del av det som farbröder sysselsätter sig med om dagarna är att glädja sin omgivning genom användandet av trevliga små ord. tyvärr är ju språket på väg i fördärvet, och de gamla hederliga uttrycken är på väg att glömmas bort. så får givetvis inte ske. därför ska jag använda en del av min blogg för att ge tips om farbroderliga ord, som kan användas för att imponera på sin omgivning, ge lyster åt sin talförmåga och helt enkelt framstå som lite mer farbroderlig.

onsdag, augusti 1

skolans uppgift

Som nästan utexaminerad gymnasielärare har jag givetvis både en och två gånger fått frågan om vad som är skolans eller utbildningens egentliga uppgift. Det är en fråga som ibland tycks ha lika många svar som besvarare. Flera av de lärare och lärarutbildare som jag diskuterat frågan med har också varit av olika åsikt. Rätt ofta bestäms synen av de ämnen man själv undervisar i. För historialärare kan det vara väsentligt att elever vet att Gustav Vasa dog 1560, för matematiklärare att eleverna kan lösa en ekvation och för svensklärare att eleverna blivit något bevandrade i något av Strindbergs alster. När jag själv en kort tid arbetade som matematiklärare insåg jag att frågan om skolans egentliga uppgift dels är den avgjort viktigaste skolfrågan, dels i princip aldrig diskuterades mellan lärarna. Jag tror att det idag alltför mycket saknas en central diskussion mellan lärare av olika slag (olika ämnen, stadier och erfarenheter) om skolans övergripande uppgifter. En alltför snuttifierad utbildning hjälper ingen.

Problemet är inte gammalt. I riksdagsdebatten på 1920-talet stod också frågan i fokus. Häromdagen hittade jag där en bra formulering av ledamoten i riksdagens andra kammare, herr Wikström: ”Det väsentligaste i folkskoleundervisningen är enligt min mening icke, att det skall bibringa detta så att säga konkreta kunskapsstoff, utan det viktigaste är, att barnen under dessa tider få förståndet uppövat, sin hjärna tränad och sitt intellekt slipat; de skola helt enkelt lära sig att, när de lämna skolan, kunna tänka själva”.