Idag har jag haft sista riktiga dagen på jobbet. Imorgon ska jag bara in och rensa ut det sista, tömma pappersinsamlingen (efter ett års träget sparande) och ta bort namnskylten jämte dörren. Eftersom det är så få kvar på jobbet nu blev det ett ordentligt fredagsfika med en spännande ochj böljande diskussion om muffins, köksmaskiner, folkparkernas historia och politiska personkulturer idag och förr. inspirerande!
Ett tema som dök upp idag handlade om i vilken utsträckning vi idag befinner oss i en åskådarkultur, i händerna på allehanda experter som inte kan låta bli att tolka omvärlden för oss. Idag får vi exempelvis inte bara en direktsänd partiledardebatt i tv (ibland först i svt och sedan i tv4), vi får dessutom själva debatten kommenterad och analyserad. Finns det någon anledning att innehållet på detta sätt tuggas om för oss? Vårt eget deltagande, vår kritiska analys, är den på väg att försvinna? Eller ska vi tvärtom se det som att kraven på vårt kritiska sinne blir större - nu behöver vi ju inte bara tolka själva sakinnehållet, utan dessutom förhålla oss till de självutnämnda experternas utsagor och tolkningar av sakinnehållet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Nja, alltså, det här är väl inget nytt? Det här är väl en helt vanlig tekniken-och-formerna-är-nya-så-då-måste-fenomenet-vara-nytt-reaktion?
Sanningen är nog att det du kallar vår kritiska analys alltid har frodats av ett analyserande samtal, gärna med människor som vet mer än vi själva i ämnet (inte minst lärare, handledare och mentorer).
Att ensam tolka sakinnehållet i en utsaga eller en företeelse har inget egenvärde, utan är en metod som har funnits och kommer finnas kvar jämsides med det analytiska samtalet.
Utsätts vi för mer information idag än tidigare? Nja, jag tror möjligen att vi utsätts för information om fler saker, men det du pekar på tror jag är ett falsarium. Människor har alltid vänt sig till andra för information och kunskap, och med lite tur har de förhållit sig kritiska till den information de har fått. Inget nytt med det, och intet nytt under solen.
Delvis rätt. Men, om vi accepterar dina premisser, om människan alltid har "vänt sig till andra för information och kunskap", så kanske det idag snarare är "de andra" som vänder sig till människan för att förmedla "information och kunskap"? Att det sker ett meningsutbyte och att människan måste diskutera sakinnehållet, uppfattningar och ståndpunkter med varandra är väl lika gammalt som språket.
Så du menar att läraryrket är ett nytt fenomen?
Skicka en kommentar