internetabstinens

jag befinner mig på landet. och landet är inte bara översvämmningshotat, det är dessutom avskuret från omvärlden genom att såväl telefon som internet nu saknats i en dryg vecka. mina möjligheter att titta in här har med andra ord varit påtagligt begränsade.

jag har istället spenderat en del av min tid med att arbeta på första delen av mitt exjobb, vilket inneburit att jag läser riksdagsprotokoll från 1920-talet. det är faktiskt lite roligare än vad man skulle kunna tro. personangreppen var inte mindre på den tiden, och formuleringarna når ibland citathöjder. dagens citat hämtar jag därifrån, från Karl Johan Ekman i första kammaren:
”Den som inte ser upp med ögonen, får se upp med pungen.”

Lycklig den som vet att han ingenting vet

De presenterade en ny filmkritiker på radion idag, och som en av kritikerns främsta meriter framhölls att han inte hade sett någon film av Ingemar Bergman. Nästa steg är antagligen att presentera en filmkritiker vars främst merit är att över huvud taget aldrig ha sett en film.

Kreativitet i ett blekingskt landsbygdsperspektiv

Så var jag tillbaka i Blekinge, sommarparadiset. Det kan vara lätt att förledas att tro att Blekinge är en avkrok dit tåget knappt går. Men det är helt fel. Blekinge är mer kontinentalt än man kan tro. I morse hittades exempelvis en kamel (!) vid sidan om motorvägen borta vid Karlskrona.

Motorvägen är dock inte rätt sätt att upptäcka Blekinge, som i en gammal hembygdsskrift en gång fick epitetet ”landet bortom allfarsvägarna”. Du upptäcker inte Blekinge genom att färdas längst E22:an från Sölvesborgstrakten till Brömsebro, även om det kan ge dig en överblick. Det är först när du svänger av och ger dig ut på småvägarna, helt de som inte ens asfalterats än, som du börjar inse storheten i omgivningen.

På sätt och vis kan denna betraktelse ses som en parafras över begreppet kreativitet. För mig handlar kreativitet om en förmåga att se förbi de vanliga lösningarna eller tankesätten. Det handlar om att ta av från motorvägen, från mainstream, och våga ta sig ut i det okända skogslandskapet som inte nämns i gudieboken. Givetvis tar resan längre tid, men kreativitet kommer inte heller på beställning. TTT - tings take time. Kreativitet handlar om att våga kombinera företeelser och tankesätt som vid första anblick inte verkar ha en gemensam nämnare, men som i kombination kan verka gynnsamt i alla riktningar, så att resultatet blir att helheten blir mer än de ingående delarna. I den aspekten är jag starkt för tvärvetenskapliga samtal. Jag gillar samtal där deltagarna bidrar med olika synsätt och där synpunkterna berikar varandra. Dagens tips bir därför att surfa in på Sveriges radio, och lyssna på de olika svaren på "Ingemar Bergmans musikfråga", varifrån kommer musiken, som orsakade den största lyssnarresponsen i programmet "Sommar":s historia.

Semester och tomhet

Idag började min semester. Fram till i lördags har det på mitt visitkort stått "kårordförande", men natten till idag var det dags att träda tillbaka från den posten. Tyvärr går året inte riktigt att beskriva här. Att i ord formulera den glädje, den frustration, den inspirationskälla, den gemenskap, ja hela den tillvaro som det senaste året varit är inte möjligt. Mina fyra senaste företrädare har beskrivit sitt år som kårordförande som "ett helvete med guldkant". Det blev upp till mig att bryta den traditionen. Det låter som en efterhandskonstruktion, men ingen av alla de dagar jag har gett mig av in till jobbet har det funnits ett inre motstånd. Jag har helt enkelt haft oförskämt år, och av alla de år jag ägnat åt den utbildning som bedrivs vid Göteborgs universitet har detta året varit det mest givande för mig. Det överlägset mest givande. Det är med stor stolthet jag summerar året. Acti labores jucundi - utfört arbete är behagligt.

Såna här dagar är det dock inte resultat som räknas. Idag är jag inte längre den yttersta verksamhetsföreträdaren, och då är det inte heller resultaten som är det viktiga. Det här har varit ett år som har försatt mig i möten med de mest fantastiska människor. Min matbudget har tidvis slagit i taket då tumanhandluncherna räknat femtalet på veckan. Och när jag och kåren nu (delvis) går skilda vägar, tar organisationen med sig resultaten och jag tar med mig vännerna. Igår var det obevekligt den sista natten med gänget, och idag har tomheten hunnit ikapp mig där jag i en alltmer tom lägenhet långsamt packar väskan för att låta sommaren inta sin riktiga gestalt - i björkar, gröna ängar, öppna landskap, stillhet och högsommarkvällar. Från en tillvaro där man i hög grad inte behöver planera sina träffar för att umgås med vänner, eftersom mötena ändå blir nödvändiga för verksamheten, uppstår nu en situation där möten måste planeras och önskas. Det blir en omställning att jobba på.

Så till slut, givetvis, de stora semestermålen. Jag tänkte att jag skulle
- lära mig svarva
- köra motorcykel till öland
- åka och titta på alla Blekinges kyrkor
- lära mig spela munspel
- läsa ut årets sommardeckare - Fyren av PD James
- titta på minst två av Hällaryds IF:s hemmamatcher
- semestra i London
- börja cykla mer regelbundet
- skriva klart ex-jobbet