torsdag, februari 28

animera

Idag används ordet animera mest i samband med animerad film. Huruvida det egentligen är någon som vet skillnaden mellan tecknad film och animerad film är mer osäkert. Animera är känt i svenskan sedan mitten av 1600-talet i betydelsen "(göra) livlig". Betydelsen av animerad film är alltså film som ger sken av liv - att animera bilder. Det är alltså inte fråga om något som är konstgjort - en animerad debatt är livlig, inte konstlad.

En enkelt sökning på Google visar hur totalt dominerande filmbetydelsen blivit - animerad tycks nästan inte alls användas i annan betydelse än just animerad film. Kanske kan man efterlysa en animerad debatt om de animerade filmerna?

1 kommentar:

Martin sa...

Är det verkligen någon som har hävdat eller fått för sig att animera skulle ha med konstgjord eller konstlad att göra?

Åtminstone när jag var liten fanns det animerade TV-program som inte var tecknade, och jag har då en uppfattning att betydelsen förstods av åtminstone min generation.

Å andra sidan rör det sig naturligtvis, precis som du säger, ofta om att man ger sken av liv, eller konstlar liv, och då ligger väl kanske konstlad-betydelsen nära till hands, inte bara i fallet animerad film, utan även när man talar om den nekromantiska handlingen att animera en död kropp, det vill säga att skapa en zombie.

Du utelämnar en etymologisk förklaring. Det kanske är självklart, men animus är ju ett latinskt ord som kan översättas med såväl sinne, ande, mod, passion som vrede.

Att animera skulle då kunna innebära att förse något själlöst med själ, vilket ju inte är fallet i vare sig film- eller zombiefallet, och knappast heller i diskussionsfallet.

Personligen tycker jag väl inte att ordet är särskilt lyckat att använda. Inte bara för att det är ett främmande, romanskt, ord, utan även för att vi har flera inhemska ord som ofta anger med större finkornighet vad man talar om, som t ex "en livlig diskussion" eller "ett upprört samtal", eller varför inte "en vildsint debatt".

Tydlighet och exakthet är bra, vilket ofta är en anledning till att man lånar in ett främmande ord som man inte upplever finns i samma nyans i det egna språket. När det då finns flera ord som är betydligt exaktare finns det däremot mindre anledning att använda ett främmande, och det är kanske därför det inte används så ofta längre.